Ni vet serien Sex and the city.. de finns i verkligheten i alla fall här i sundsvall. Okey kanske är vi inte lika flaschigt som tjejerna i serien, men vi är rätt okey för att ha passerat 40.
Skumt nog är vi lite lik Carrey, Samantha, Charlotte, Miranda. Inte till utseende men som personligheter.
En av oss är verkligen en äkta Samantha, har lust till sex och får de bara hon knäpper med fingrarna. Ser hon en man som intresserar henne.. då är det bara att luta sig bakåt och se skådespelet utspelas på dansgolvet eller i baren eller bara ute på stan. Självsäker och med huvudet högt går hon och gör en storslagen entré. Nu vet jag inte om hon hänger i lianer eller ramlar ner i något soprum eller har hittat något grått hårstrå där nere i livet under och tänker färga de… för inte växer de gräs på en racerbana ??????
Vår älskade Charlotte, gillar inte alls att gå ut och dansa lös. Har ni sett när bönderna släpper ut kona på sommarbete.. dom blir galna hoppar och muar . Det finns en liten likhet mellan kona och oss när vi andra intar dansgolvet, men vår Charlotte Det har hänt at vår Charlotte har fått några små drinkar för mycket och röjt runt på dansgolvet till allas vår förtjusning. Men vår Charlotte är som Charlotte i serien, gillar att pyssla hemma, ut och gå, må gott och njuta av livet. Tyvärr är vår C utan man än så länge, men hon söker fast inte aktivt. Det löser sig nog säger vår C och ger oss världens vackraste leende.
Miranda, tjohooo.. här har vi en som är lik henne, rapp i mun, kan själv, ska inte ha någon karl, ska ligga o läsa böcker, ta hand om sig själv.. så pang! Som en blixt från en klar blå himmel dök drömmannen upp.. så var de kört med både läsa böcker och ha lite lugn o ro i sitt liv. Det blev till att prova vaxa sig både här o där och testa nya små leksaker.
Att vår Mirands nye man skulle få sig ett Harem på köpet, dvs. vi andra 3 singlar hade han nog inte räknat med. Men som Mirandas man i serien, tog även våran nya man det med ro och välkommande oss alla in i hans harem. Han har dock bara sex med sin Miranda. Men månar om oss alla fyra.
Jag då vem är jag? lite av Carrey kanske, jo jag skriver, älskar högklack på att skona, har dom i kartong och älskar att titta på dom o minnas, får panik när jag ser en mus. Jag röker inte, bor inte i en liten etta, men har lockigt hår, älskar min plattång, som jag förövrigt har ett förhållande med, när de är nytvättat eller hög luftfuktighet ute. Jag har en egen Mr Big. En helt underbar, rolig, varm och go man som lockar mitt intresse, men frågan är lockar jag hans intresse??
Kan de vara så att man som kompisar, sover sked ibland, åker på semester, involvera hela sin familj med barn och deras kompisar, kusiner, åker på fjällresor, middagar, träffar föräldrarna, ringer fler gånger varje dag och smsa ibland?
Kan de vara så att man först är kompisar och sen hittar lusten att prova att gå lite längre? Är de vi kvinnor som vill ha mer än bara vänskap? Är de vi kvinnor som vill att männen ska ta första steget? Är det för att vi inte törs göra en ”Samantha” våga fråga, vill du ha mig? Tänk om han inte kan kyssas, utan far runt med tungan som de vore virvelvinden karusellen? eller börjar taffat att knåda brösten som han bakade bulla eller letade efter något verktyg i verktygslådan. Tänk om han pratar politik och de kommande valet under själva kärleksakten? Det värsta måste vara att de tar 4 sekunder så var de klart, han lägger sig på rygg och säger.. gumman visst är jag duktig .
Carrey och jag är nog lika där, vi vill ha allt. Vi vill prova se om de är rätt. Varför slöa tid på att vänta? våra Mr Big får blodet rusa runt när han ringer, pirra i kroppen när vi hör deras röst, att bara få ligga bredvid gör att hjärtat slår 5000 gånger fortare….
Frågan är hur känner Mr Big ?
Att alla hormoner i kroppen for som en kula i ett flipperspel, att man blev arg på en ½ sekund och blev super sur i 3 dagar för det man blev arg för. Att man inte fick till håret den rätta kycklingvingeluggen/ gardinluggen. Att en ny finne framträdde lite mer röd än dagen innan och att täckstiftet liksom inte täckte som man tänkt sig.
Att gå och hämta posten eller gå på affären och köpa mjölk utan smink var ju helt out of the question !!!!!!!!!!!!
Min stora dotter är nog lite här i hormonsvängningarns-balenskväll-runt-klockan 12-slaget. Hennes far har köpt hus med sin nya kvinna. Jätte rolig dels för att de köpt hus cykelavstånd från mitt o tjejernas hus, även nära tonårings skola. Här förväntar man sig att dottern skulle jubla och hoppa gemfota. Men icke sa nike…
Herre Gud där kan man ju inte bo, fattar ni väll, mina kompisar bor ju här nära dig mamma. Varför köpte han inte hus här istället ????
Den frågan är ju inte upp till mig att svara på, inte heller upp till dottern i fråga att bestämma över.
Ett rabalder av guds nåde har då utspelas sig under någon vecka. Även om hon nu ska få de största rummet med walk-in-closet, ny säng och nya tapeter i sitt nya rum hos sin far, är det inte på top.
Det lägger sig sa min far och drog på smilbanden och kramade om mig.
Som från ingenstans kom de om dagen
-Mamma jag tycker vi ska flytta !
- Öhhh va sa du ?????
-Jo, jag har tänkt efter, när jag gått ur 9,an tycker jag att vi säljer huset och flyttar.
- Ja haaa… å vart tycker du vi ska flytta då ?
- New York.
-?????????????????????????????????????????????????????????????????????
Vännen min hur tänker du nu ? Du kan flytta till New York på andra sidan jorden, men inte tänka dig att bo hos din far, som bor bara 10 min cykelväg hemifrån oss, pga. att de är långt till dina kompisar som bor här vid oss . ???? Hur ska du kunna träffa dina kompisar om vi flyttar till New York ?
- Men mamma, de finns ju webkamera, dator och dom kan komma och hälsa på och vi hälsar ju på här hemma också. Å ibland måste man tänka utanför boxen du vet. Förnya livet, få lite luft under vingarna. Å skiter de sig i New York, ja men då kan vi ju flytta hem... har morfar sagt.
Jag har en förmåga att prata mycket och länge och osammanhängande ibland, men denna gång satt jag tyst i soffan och bara tittade på min tonårsdotter. Jag försökte se om hon hade sina tonårhormoner utanpå kroppen eller om dom var påväg ut genom öronen. Men icke. Hon satt uppkrupen i soffan med soffkuddarna och bara log som aldrig förr.
Jag blundade och tänkte ja hon är då bra lik sin mor ändå dvs. mig själv.
