Jag tror
Jag tror på förlåtelse. Jag hoppas att kärlek till livet är svaret på de mesta. Jag tror att igen känning och humor med allvar är det som ofta förlöser oss i vardagen att läsa något man känner igen och få skratta åt.. Fan de är inte bara jag som har det såhär…herre gud det är ju så .. osv.
Jag erkänner jag är inte någon psykolog jag har fullt upp med mig själv. Men jag har tror jag bra öron att lyssna med och kan nog komma en och annan aaaaa haaaaaa moment och fundering från mig.
Jag känner hela tiden att jag inte räcker till. Jag skulle vilja vara några fler av mig själv. Typ en som städar och lagar mat, en som tvätta och stryker, en som fixar i trädgården, en som har tid att ligga på soffan och läsa böcker och äta praliner, en som orkar lyssna på jättetråkiga historier som aldrig tar slut, en som har tid att raka bena och göra ansiktes anti ages masker, en som är påhittig med sina barn osv…
Normalt sätt skulle jag känna känslan av att bryta ihop bli ledsen ställa han i ett förhör om de 20 år som gått. Jag har fått vetat att den man jag levt med har varit ständigt otrogen under alla dessa år… Vill jag veta allt detta idag så här 3 år senare ? skulle det göra någon skillnad i mitt förhållningssätt mot honom ? Just nu är känslan ja det skulle det.. jag skulle inte längre känna att jag måste vara lojal mot honom även om han är mina barns far.
Frågan är nu ska jag berätta för hans nya kvinna ? Skulle den nya kvinnan tro på det jag och hans senaste X sa till henne?
Det lustiga är ju att hans senaste X och jag har börjat prata. Japp den kvinnan jag tidigare hyst agg mot. Jag erkänner jag gjorde fel det agg jag hade mot henne var ju menat till honom. Att han sedan var så dum att han berättade för henne vad han hade haft för affärer under tiden han levde med mig, kan i dag ses som mycket osmart i min ögon …. Men skratta bäst som skrattar sist, hoppa inte över bron för vatten, i det lugnaste vatten går de fulaste fiskarna.. osv
Konstigt nog kändes det okey att få veta att jag levt i lögn, något som varit mina farhågor, men ändå inte trott på det. Att det hade funnit andra kvinnor bekom mig inte nu när jag fick veta valda delar än så länge… det har utlovas en hel del mera ..
Frågan kommer ju ska jag tro på allt som nu kommer mig till vetskap.. nja varför skulle hans X ljuga ? vad vinner hon på det ?
Tanken slår mig också hur dum får man vara om man berättar att man varit otrogen flera gånger under sitt äktenskap till den nya kvinnan.. jag skulle lägga bena på ryggen och springa för inte skulle jag gå i tron om att han inte skulle göra om det igen med mig..även om han lovat dyrt o heligt.
Frågan igen är … ska vi berätta för den nya kvinnan nr 3 (officiellt sätt ) eller inte ?????
To be continued ……
Olagligt
När blev det olagligt att ha hår på muttan ??
Vad har jag missat nu ?
Efter träningen på gymet idag var vi några tjejer , i ett åldersspann mellan 20 till 60 år. Där bland fanns en kvinna som om man bara sett nederdelen av kroppen trott eller mer antagit att de var nog en man. En kvinna med extrem behåring. Denna vackra kvinna vilket hon var blev så uttittad av de övriga kvinnfolket att jag nästan skämdes för att även jag tittade ner mot den delen av kroppen på en kvinna. Kvinnan i fråga duschade ogenerat och gick ut.
Tanken slog mig sedan när jag satt i soffan är det äckligt med hår ? Jag vet att några män jag träffat och både pratat med o haft fysik aktivitet med sagt att man vill inte ha hår i maten......
Hallå det är väll inte en plankstek jag har mellan bena och han tänker äta den med kniv o gaffel och dricka röd vin till . Jag erkänner hår i maten är äckligt men är det äckligt att ha könshår på muttan ?? Det finns en anledning till att man har hår för att skydda dessa värdefulla delar.Varför vill vi se ute som små barn där nere ? kommer ni ihåg hur glad man blev när man fick sina första strån och nu blir man glad när dessa inte finns mer .
Vi gör allt för att bli hårfria med hjälp av vaxning brasiliansk dessutom, rakhyvlar man skär upp halv skinnet med.
Har vi tänk igenom detta ????
Jag är inte skriver inte här för att frälsa världen och min läsare eller pracka på er några goda råd och pekpinnar, jag vill bara dela mina tankar och funderingar på mitt raka, ärliga och omtänksamma sätt på mitt sätt , utan att det blir något hallelulija momnet........
Maraton
jag vet inte om jag är helt förvriden när det gäller sexuella aktiviteter. Nu är det ju inte så att de står en jätte klunga med män utanför min dörr men kölapp för att göra inträde till mitt sovrum.
Så när jag väll får mig en omgång vill man inte klaga men Herre Gud jag måste ju.
Att ha en sexuellaktivitet i mer än typ som att stampa i golvet så var det klart är ju slöseri med tid.. även om det är grymt lite tid. Från att vara vann stamp i golvet till att "hålla på" i 1 timme och 26 minuter och 7 sekunder, är steget grymt långt och jobbigt.
I alla fall för mig. Jag har inte kondis för att utöva denna aktivitet så länge och ärligt under tidens gång tappar jag också lusten att fortsätta. Tanken slår mig tar detta aldrig slut ? helt utslagen badandes i svett, blöta lakan, torr i mun, ömmande underliv och känslan av att aldrig mer göra om detta för jag en förnimmelse om att singel livet inte är så skoj.
Det var bra sex inte för det.. säger O M G .. men ärligt talat vill denna kärring ha mer kvalite inte kvantitet, det är inte OS jag deltar i. Jag vill inte vara hejdlöst längtande efter ett slut, efter en dusch, efter vatten och nål o tråd för att syihop mitt liv där under.
Jag vill inte känna mig som en kanin som hoppar runt i sängen, hallen, köket, vardagsrummet för att komma undan denna gevär som vill skjuta mig. Det är inte ett maraton jag springer eller OS, jag vill njuta ha de mysigt inte vrida ur mitt hår av svett som efter värsta träningspasset och byta sängkläder och känna nää nu kommer det ta lång tid innan nästa gång..
Nu är det som jag sagt förr bjuds det blodpudding till middag så äter jag gärna det utan att klaga å bjuder då en annan man på grillad fläskfile med sås och gratäng som smäller i min mun..... då ska jag fan inte klaga......
