När har man nått botten ???

När vet man att man ligger på botten ? När vet man att man inte kommer längre ner än såhär? Är det när bråken aldrig tar slut med X:et när det gäller barnen ? Är det när elräkningen är skyhög och du måste dela upp den men kan ändå inte betala den? När kärleken din inte är besvarad ? När kronofogden står och knackar på dörren och vill in och utmäta det du äger ? När du har skulder långt över din inkomst ? När du vet att barnen inte vill vara hos sin pappa , vill bara flytta hem till dig ? När du försöker sälja ditt hus /sommarstuga/bil och du får inga bud ? När du är påväg att bli vräkt från din lägenhet ? När du måste kolla ditt mammografi igen för det ha upptäckt något ? När du varje morgon tänker idag ligger jag kvar, jag orkar inte mer.. Låt mig vara ! När du fått diagnosen diabetes eller någon annan sjukdom ? När din mor eller far dör ? När ditt barn råkar ut för en olycka ? När han du trodde var din kärlek, går bakom ryggen på dig börjar jiddra om en det ena än det andra ? När hårfrissan inte alls klippte och färgade ditt hår så som du visade på bilden du hade med dig ? När du är så trött att du somnar av bara tanken av att blunda i 1 sekund ? När har man nått botten av elände ? När vet man att man ligger still och man inte kommer något längre ner ? När vet man att jag måste kliva upp, i alla fall vända på mig och försöka ställa mig på knä ? Finns det en wodoodocka till alla människor ? Finns det någon som äger dessa och liksom gillar att jävlas och sticka nål på nål på nål i dockan så att varje nålstick känns som ett hugg, som om någon sparkat av en bena och man ligger på marken och kvider. Är det livet orättvisst ? I så fall varför ? Gör inte alla människor sitt bästa, ger kärlek, omtanke, glädje , hjälper varandra, lägger inte alla sina strån i kors för att få något gjort även om det inte gynnar just mig just nu. Ska man inte vara snäll och glädjas åt andras glädje och lycka. Sörja och stötta de andra när det är som jobbigast ? Även om jag ligger ner och känner att nu ja nu kommer jag nog inte längre ner, men du hör en vän behöver dig om bara för en stund, en dag, en natt, vänder man inte då på huvudet sträcker man inte ut sin hand och försöker hjälpa så gott man kan ? Gör man inte så ?? Solen skiner mot den snö som täcker marken.. Undrar vem som hjälper vem idag ? Är det min tur idag ?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0