Skatan i norr

Det sägs att var 5e kvinna sällan eller aldrig får en orgasm vid samlag. Jämför man med män så får en ynka % av männen INTE orgasm. När jag läser statistiken sägs det att flest kvinnor svarar att de har lätt att få orgasm.. Hur då undrar jag då ? Det måste då alltså vara på egen hand eller med hjälp av hjälpmedel. Om jag inte vill ha sex och orgasm stup i kvarten då ? , anses jag då vara onaturlig ? När jag hör mina vänninor prata om sex, verkar det som att man ska ha sex för att bla. lösa relationsproblem, skövling av regnskog, förkylning, få köpa den där skit dyra tröjan på stan och till och med lindra skavsår, det känns som så i alla fall. Jag tror jag har träffat mitt livselixir, mitt kompass, min vapenbroder. Han är inte bara min mentala snuttefilt som lindrar mina problem och humör. Vi har samma humor, gillar samma filmer, sova länge, har samma driv och längtan. Jag känner mig som hemma i hans närvaro. Låter stenåldern men det är en skum känsla av ro. Jag är verkligen stolt över vår vänskap. Livet skulle kännas tomt och trist om jag inte hade han runt hörnet. Jag tror vi har valt att vårda vår relation till varandra på ett sätt jag inte lyckats med så bra i mina kärleksaffärer. Jag hoppas att det är det vi gör. Någon sa till mig att i kärlek blir vi barn, i vänskap är vi vuxna. Vad det nu ska betyda. Kan det vara att man står nära och får oss , pratar för mig själv nu känna sig totalt accepterad utan att hota vår exixtens på ett jobbigt sätt som kärlek ofta gör. Vem pratar om olyclig vänskap ? Kärleksrelationer blir ofta mycket passionerade, sårande eller rent av själsligt dränerande. Varför är det så ? Vore det inte skönt om man kunde ha en lika harmonsik relation med sin partner som med sin bästa vän ? Tror inte vår vänskap är helig, som jag tolkar den, utan kanske bara unikt mänsklig. Jag tror om jag träffat denna man när jag var i 20 års åldern har det inte funkat. Jag tror vid en skillmässa lär man sig mycket om sig själv och vad som är viktigt här i livet. Det kanske inte är hur smal man är eller hur vältränad super snyggt utseende man har som räknas. Det kanske är att man har kul ilag, skrattar mår bra tillsammans, få vara sig själv, att det funkar med Gud o alla barnen. Passion är en sak, att relationen funkar i vardagen är en annan. Man går sönder vid en skillmässa men sakta blir man ihoplimmad igen. Jag tror jag gillar saker med patina, lite kantstötta grejer, så en frånskild 3 barns pappa i + 40 års åldern kanske passar mig perfekt. Så jag ska nog ha mina joggingbyxor, osexiga nattlinne, omake upad, barfota, mitt troll hår i en knut MEN överraska någon gång i månaden med skitsnygga underkläder, cocktailklänning och klackeskor, upp sminkad. För vilken kille vill inte se sin kvinnliga vän/ särbo/singbo/ flickvän/fru glamorglammig ibland ????