Skatan i norr

Att jag hade tagit på mig min super utrustning, den som var helt omöjlig att ens komma i närheten av. Alla känslor som kunde tydas som någon form av förälskelse skulle inte kunna nå in i denna pansarutrutning. Hjärnan skulle vara avstängd, hjärtat satt på rehabilitering, pirret-i-kroppen-känslan var blockerat. Jag skulle ånga på i mitt lunk och om det skulle råka komma förbi någon som visar intresse skulle jag bara lägga mig ner och dö. Blunda och stoppa fingrarna i öronen och sjunga "sånt är livet " av Anita Lindblom... Jag hade ju bestämt mig att inte bli sårad igen. Jag hade ju skrivit det och sagt det till alla jag känner. Nu fick det vara nog. Å så åker jag dit igen.. Hur dum får man bli ? Hur lätt lurad får man vara ? Blir jag förvånad ? Nää, blir jag lessen ? Nää, blir jag arg? Nää. NÄÄ jag blir fan flyförbannad på mig själv. Det liksom kokar i mig som en kaffepanna på en vedspis, kaffepannelocket liksom hoppar upp av det superheta kaffes om bara vill ut ur pannan. Hur fan tänkte jag ?????????? Ja jajajaa jag vet. Jag hade/har tre intressen på G . Är det något fel på de kanske ?? Jag bara frågar ? Lockelse är inte samma sak som kärlek. Mannen nr 1, han är min Mr Big ni vet, jag tror fan min stora kärlek som inte vill ha mig mer än som en vän. Nu har ju inte mitt intresse helt svalna där tyvärr, inte blev det bättre när han frågat om vi skulle flytta ihop och hjälpa varandra mer som singbos kombos å se vad som händer sen .. Som han sa man vet ju aldrig… först blev jag förvånad.. Funderade om han var påtänd. Sen när de lagt sig så kanske det inte var så dumt.. Vi trivs ju i varandras sällskap å vem vet .. En av mina bästa killekompis kanske är mina stora kärlek. Sen finns en man som jag känt i flera år. Intresset har funnits sedan unga år från min sida. Här jag också fått höra hur jobbigt hans förhållande har varit och hur hans kvinna kör med honom hemma, bla bla blaaaa. Men ändå han lyckats smita i väg och kommit in igenom min dörr kl 0600 på morgonen och överöst mig med kärlek. Talat om att han och hans flickvän inte har sex, de bråkar och han vill inte åka hem, vill flytta till lägenhet, vill ha familj ,skratta och leva ett liv med någon som piffar upp vardagen .. Som du.. Så har han sagt och kysst mig som det vore det sista han gjorde…. Nu åker han utomlands i tre veckor med sin tjej. En sista minuten ? Tror inte de va…. Den tredje mannen som sa sig vara intresserad av mig och frågar via sms att vi kanske skulle ta steg längre än fika på stan …… när jag svarar mmm vi börjar dejta lite så ser vi vart det tar vägen.. Han är mycket yngre än mig därav tveksamheten..samt att min Mr Big vill liksom inte släppa taget om min förbannade hjärna. Då drar han och jobbar 52 mil härifrån och slutar att höra av sig .. Ho HoHooo vad händer ? Jag har spått mig för ett tag sedan. Det finns en mörk man som springer runt mig , men törs inte säga att han gillar mig för han är rädd att jag ska bita huvudet av honom, sen finns det en man till som försöker vara för mer än han är , honom ska jag hoppa över han är inte något för mig, men sen ser hon en annan man , också mörk, som jag ska träffa på en tillställning, inte så spännande man men han gör vardagen spännande. Min fråga är nu hur fan ska de gå till ?? Jag går ju för fan inte på någon tillställning, ska vara på ICA då när jag veckohandlar, och det är något nytt bröd de ska göra reklam för. Annars åker jag mellan mitt hem och jobbet. Vart är han som jag som jag vill bita huvudet av ? för att han springer runt mig. är det något jävla maraton han springer för jag ser han då inte ? ! Å han som är för mer än vad han säger ??? vart är han ???? Sen skulle jag inte få sälja huset via mäklare nää då jag var för dyr sänk priset och sälj på blocket. Jo men visst det ju fan inte heller. Huset ligger på blocket och priset är sänkt men har någon köpt huset ??? NÄÄÄÄÄÄÄÄÄ Nää mitt nästa mål får bli att operera bort mina halsmandlar, min "älskade vän" har lovat att följa med. Hoppas det blir så bara. För nu känns det som att allt kan gå hur fan som helst. PS ska klaga på pansarutrustningen, måste ha varit ett måndags exemplar.

Idag har jag fått en solomate, en ren kloning ,en kopia av mig själv här i stan. Det är min arbetskollegas katt som idag har varit hos veterinären och blivit kastrerad. Jag blev ju inte kasterard mot min vilja för några år sedan mer behjälpt av att bli av med ett problem , kraftiga blödningar pga. av ett myom. När kollegan berättar inför oss alla, men ögonen fästa mot mitt håll och berättar om deras något rundlagda katt när hon skulle återlämnas till sin matte, frågade läkaren Hur gammal är katten ? Ja typ 2 år kanske -Nää mamma hon är 6 år, säger dottern i familjen som följt med för att trösta sin goakatt - Hmm hon måste FET BANTA, er katt har en övervikt på minst 2 kg för en normal katt, säger läkaren. Vidare berättar min kollega , fortfarande med blicken riktad mot mitt håll, att visst katten är slö och rund. Magen hänger ner i marken när hon går och hon får sår på bröstvårtorna när hon går i grus. När hon blir utsläpad tar non några varv runt själva bron till huset för att sedan lugnt lägga sig på trappen och mysa ihop sig , gäspa och somnar om .. Innan hon gick ut såg hon till att hon fick i sig lite mat. Där ligger hon en stund… råkar det komma en ung verill hankatt.. Lägger hon sig på sidan och viftar med ena tassen " kom och ta mig om du vill du kommer inte att ångra dig ". Skulle hankatten bara stå där och stirra ja då lägger om sig till oro och fräser åt han "nu är butiken stängd synd för dig du "… Lugnt somnar hon om, medveten om att livet har sina goda sidor och snart kommer en halvblind, små pilsk hankatta som varit där förr och vet vilka godsaker hon kan bjuda på, denna där runda, goa, inför ögonen slöa katta, och bara ramlar över henne så blev hon tillfredställd i dag också.. Så ropar matte in henne att maten är klar.. Ja då är livet helt underbart….

När vet man att man ligger på botten ? När vet man att man inte kommer längre ner än såhär? Är det när bråken aldrig tar slut med X:et när det gäller barnen ? Är det när elräkningen är skyhög och du måste dela upp den men kan ändå inte betala den? När kärleken din inte är besvarad ? När kronofogden står och knackar på dörren och vill in och utmäta det du äger ? När du har skulder långt över din inkomst ? När du vet att barnen inte vill vara hos sin pappa , vill bara flytta hem till dig ? När du försöker sälja ditt hus /sommarstuga/bil och du får inga bud ? När du är påväg att bli vräkt från din lägenhet ? När du måste kolla ditt mammografi igen för det ha upptäckt något ? När du varje morgon tänker idag ligger jag kvar, jag orkar inte mer.. Låt mig vara ! När du fått diagnosen diabetes eller någon annan sjukdom ? När din mor eller far dör ? När ditt barn råkar ut för en olycka ? När han du trodde var din kärlek, går bakom ryggen på dig börjar jiddra om en det ena än det andra ? När hårfrissan inte alls klippte och färgade ditt hår så som du visade på bilden du hade med dig ? När du är så trött att du somnar av bara tanken av att blunda i 1 sekund ? När har man nått botten av elände ? När vet man att man ligger still och man inte kommer något längre ner ? När vet man att jag måste kliva upp, i alla fall vända på mig och försöka ställa mig på knä ? Finns det en wodoodocka till alla människor ? Finns det någon som äger dessa och liksom gillar att jävlas och sticka nål på nål på nål i dockan så att varje nålstick känns som ett hugg, som om någon sparkat av en bena och man ligger på marken och kvider. Är det livet orättvisst ? I så fall varför ? Gör inte alla människor sitt bästa, ger kärlek, omtanke, glädje , hjälper varandra, lägger inte alla sina strån i kors för att få något gjort även om det inte gynnar just mig just nu. Ska man inte vara snäll och glädjas åt andras glädje och lycka. Sörja och stötta de andra när det är som jobbigast ? Även om jag ligger ner och känner att nu ja nu kommer jag nog inte längre ner, men du hör en vän behöver dig om bara för en stund, en dag, en natt, vänder man inte då på huvudet sträcker man inte ut sin hand och försöker hjälpa så gott man kan ? Gör man inte så ?? Solen skiner mot den snö som täcker marken.. Undrar vem som hjälper vem idag ? Är det min tur idag ?

En helt vanlig dag. Öppnade kylskåpsdörren och konstaterade att sylten till gröten var slut. I samma minut erinrade jag mig att i jordkällaren fanns det mer att hämta. Sylt var något jag brukar äta på morgonen och inget går upp mot en klick lingonsylt till gröten. I jordkällaren gick lampan sönder när jag vred på knappen. Det var mörkt därinne och med kisande ögon fortsatte jag i alla fall till sylthyllan. Rotade omkring bland burkarna, och fick tag på en med mycket damm på, som stod längst bak mot källarväggen. Ute i ljuset läste jag på syltburken. Den var väldigt gammal. Då menar jag väldigt mycket gammal. Inne i köket tittade jag kritiskt på glasburken. Kollade etiketten, som var i det närmaste oläsbar. Till min förvåning rörde det sig inne i burken. Hela massan i burken var rosa och alltihop rörde sig. Jag öppnade på locket av ren nyfikenhet, och satte ner burken på diskbänken. Omedelbart kröp det ut en massa rosa håriga maskar. Det vällde ut på diskbänken. Hundratals små rosa slemmiga kryp. Snabbt kröp de upp på mina händer och en av dem försvann under skinnet på ovansidan av min hand. Såg hysteriskt hur den rörde sig under skinnet i väldig fart upp mot armbågen och med ett skrik slog jag ner burken i golvet. Burken gick sönder och de rosa slemmiga krypen kröp in i mina sockor, uppför mina ben. Skriken ekade från mig av fasa. På armarna var det fullt av krypande maskar och de var alla på väg upp mot halsen. Det var en tidsfråga hur snabbt de skulle ta sig in i mitt huvud genom min mun, öron och näsa. Kallvatten tänkte jag och rusade mot duschen. Det hjälpte inte. De tycktes kunna föröka sig under sin vandring över mig. Med guppande rörelser kröp de överallt på min kropp. På ryggen, magen och i håret. När kallvattnet sprutade över mig, för att försöka få bort dem, föll de i drivor mot duschgolvet, men tycktes vara immuna mot vatten. Ett rosa slem rann ur min näsa och färgade halsen och bröstet rosa. En titt i spegeln gjorde mig helt hysterisk. De kröp in i mina öron och jag hörde hur de knastrade därinne. De var inne i mitt huvud. Jag rev mig obönhörligen överallt medan mina tankar korsade varandra som blixtar. Hela min kropp var ett vandrande monster av rosa maskar över hela kroppen. Ringa, ringa akuten, polisen, men leta reda tel.nr. i mitt tillstånd var helt omöjligt. Till slut var det och någon som svarade på akuten, men då jag beskrev min situation, svartnade det för ögonen, och jag föll ihop. När ambulansmännen öppnade ytterdörren såg de till sin fasa vad som hänt. Maskarna hade då översvämmat hela mig, köket, och samlat sig hotande vid ytterdörren. De gapade och visade sina vassa tänder. Men de räddande människorna visste precis vad det var frågan om. De klarade av att eliminera krypen på mig, men huset måste brännas ner och marken kalkas. En skylt sattes upp vid min grind med en triangel på. Ett varnande tecken alltså, som oroade mina grannar så till den milda grad, att de packade och drog vidare med sitt flyttlass. Hur gick det för mig, jo jag vaknade av ett surrande ljud, ringklockan skrällde och det var dags att kliva upp. Min första tanke var. jag hoppar över gröten idag

På att höra hur underbar och snäll och trevlig jag är. Alla tycker så mycket om dig, mina kompisar och mina föräldrar. Du är så glad och rolig att vara med. Du är klok och ger goda råd du är godhjärtat, jag fattar inte att ditt x lämnande dig en sådan helt underbar kvinna. Bla bla bla blaaaaa Men för fan jag skiter i och du tycker att jag är allt detta. Fan jag vill ju var vild o vacker få snorren att peka rakt upp som en maskros i gräsmattan. och att du hoppar på mig av lust. Jag skiter i om du vill ha en hushållerska och någon jävla bästa kompis syndrom.. Jag vill har sex jag vill ha ömhet jag vill ha en man. Men det är ju klart om man är snäll och omtänksam och stor som ett hus en blandning av Bunderklumpen / Jätten Jorn och Bamse vem fan tänder på en sådan ??? Ja det ska vara någon utsvulten man i urskogen som inte sett en kvinna på typ 3 decennier och bara är överlycklig att någon annan än hans högra hand hjälper honom , som skulle en tänka tanken att tända på denna varelse. Nu förstår jag varför Barbie ser ut som hon gör. Långa kurviga ben och går på tå för att hon har för korta vadmuskler när gått i högklackat så länge.Men midja som ett gummiband skulle ramla av , bröst om är stora och sitter lagom långt från hakan och pekar rakt ut som en partyhatt på nyår. Sitt helt otroligt långa hår som inte ens ett hårstrå är kluvet eller risigt. Håret blir inte ens fett blir det när hon gympar i sina design gympa kläder eller när hon trycker ner mössan ( visst ja hon trycker inte ner mössan för den ligger på toppen för den blåser ju aldrig av heller). Sminket som sitter som berg och de röda läpparna som inte ens gör hennes tänder någon nyans gulare. Det är ju klart…. om man ställer Barbie intill en korsning mellan Bunderklumpen/ Bamse... hmm ….. Så tror jag vet men jag skulle välja också…...

Ja så här 1 ½ år efter man har separerat har man lyckats få åt sig några små sängsällskap eller som vi i mitt gäng säger "jag åkte taxi i helgen" Det har dock inte varit kärlek av något slag jo en fanns de mycket starka känslor för, men han liksom drog ur vattnet till diskmaskienen när den var på väg att börja jobba som bäst. Om vi tänker oss sexlivet.. är de kvantitet eller kvalitén som räknas ? är de olika mellan män och kvinnor ? för även män pinnstatestik på sina vänners och sina egna små pökgök ? En hemlig lista finns, om jag säger så här, jag ligger nästan sämst till. När mobilerna små smssingaler sätter fart då gäller de att hålla reda på om de pöktelefon eller den privat eller rent av jobbtelefon. Inte lätt liv detta. Är de Jonas, Micke i söderhamn, Micke i Hammar, Pär i Karlshamn, Greger i Nybro, han i Umeå nää de är han i Njurunda, Kjell i skara, Stefan i övik och en till i halmstad osv. Paniken sprider sig men lägger sig snabbt för innan man svarar kollar man in vem de är. Och får tänka till lite….. Jag måste erkänna att jag träffat många roliga män. Fått skratta mycke. Fått komplemanger som räcker livet ut om man tänker efter. Hallååå jag är ju för fan snart 44 år !!!! Okey männen har varit strax över 40 dom med någon under också i och för sig . Såklart har de fått lite synförändringar dom också.. En man minns jag mycket väll, guds gåva till kvinnan trodde han att han var. Han kom insvepandes i sina kallrosa skjorta med en ännu mer rosa slips( de gick, tro mig, inte i lag) kostym och stora vinter jackan med bakslickat lockigt hår. En korpulent man med en göteborgsdealekt som heter duga. Vilken man !vilken jätte ! Jag blev nästan rädd.. Herre gud tar han inte kol på mig ja då över lever fan jag allt, som kakelackerna vid en atomsprängning. Nu var ju denne man min inte sexslav eller helgpök. Jag tror jag fann en vän för livet där. Inte kärleken denna gång heller.