Skatan i norr

Varför måste man se sexig ut när man tränar ? Jag tar mina rundor runt sjön 3.2 km ett varv. Jag både går och springer i mina jogging skor, stora sköna mjukis byxor och min t-shirt som hänger o far. Under mina varv , brukar bli 3 st, hinner man se en massa människor. En del är så fokuserade på att göra det dem är där för andra , strosar runt i allmänhet och gör sig inte någon brådska. Många mest tjejer är både upp piffade i håret och mycket väl makeade, stor örhängen, röda munnar, snygga färgglada kläder där man kan se allt. De har lika gärna kunnat springa runt naken. Att lämna något åt fantasin finns inte. Varför är det så ? När jag tränar gör jag det för min skull få bättre flås, må bättre och kanske gå ner något hekto. Jag har aldrig haft tanken på att "sexa" till mig i spåret .. Utan mer nu jäklar ska här svettas. Är tanken att man måste vara Barbiedocka snygg hela tiden ? Raggar man även i spåret numera. Tjena ska vi springa ett varv ilag ? Istället för på krogen vill du se mina fiskar ? Sen en fredagsnatt. Är vi så desperata ? Jag bryr mig inte så mycket om min skrynkliga mage längre eller bröst som inte är som förr. Inte för att jag är så lycklig och tacksam varenda dag över att kroppen gett mig mina fina tjejer, jo det också förstås, men för att jag vill ha roligt nuförtiden. Att bara insidan räknas är ju fel så klart. Du går ju inte fram på krogen till en tjej eller kille som inte faller dig utseendemässigt i smaken bara för att du tror hon/han är nog super trevlig.. I och för sig kan man på detta sätt gå minste om kanon partner. Med ett fint yttre mer välvårdat och propert kläd och med ett leende på läpparna och allmänt trevlig , ja då kommer man långt. I alla fall i min värld. Jag får helt enkelt gropa ner rumpan lite ner i sanden i sommar så ligger magen ganska trevligt nedsänk och skvimpar som ett glas mjölk. Jag måste ju få leva och bad ändå även om jag har gäddhäng på armarna, gropar i låren , lite mer skin på knäna. Skulle det då vara så att de andra badgästerna inte gillar det de ser… ja då får de titta bort eller blunda för här är jag. Valrossen !

En vanlig kväll alla tre är hemma. Jag ligger i min nerlegade soffa och hör hur tjejerna fixar middagen och babblar i mun på varandra. Jag blir lite sentimental för jag är trött och vill bara frysa tiden, bara för en kort stund. Jag vet ju att om bara några minuter är förtrollningen bruten, ena jäntan ska i väg till träning. Den minsta som inte alls är liten längre försvinner till sitt rum och spelar musik o dansar. Kvar är känslan av en dammig gata i maj, och disken, smutstvätten. Jag är ensam kvar , återigen är vissheten om att detta är bara NU som gäller. Hela livet, inte bara när det handlar om att fösa ihop alla man gillar till fredagsmiddag. Jag kunde lika gärna varit död, eftersom jag gör lika mycket nytta som ett lik i detta inferno av sjukdomar, plättar som bränner fast i pannan, fyra tvättar ovikta tights, och dammråttor som dansar tango i hallen. Jag trodde i min enfald att jag städat ugnen ren. Men det är sånt man inbillar sig tills en äldre mer erfaren mamma berättar att nej, du är inte klar….. Då borstar hon ugnsgallret med svinto tills det ser ut som nysilver. Jag som trodde att ugnsgaller var kolsvarta och knöliga när man köpte dem.

Det är dax att fundera på det rätta... eller ta den enkla vägen. You tell me what do you really wont ???