Nää jag orkar fan inte
Vaknar och är helt slut i kroppen och huvudet, det är som jag blivit överkörd av en ångvält och en mixer kör runt i huvudet på mig. Jag har ont i hela kroppen.
Jag har svårt att somna fast jag är så himla trött, när jag somnar på spikmattan, som får mig att slappna av mest pga smärtan den bringar. När jag ska vända mig om vaknar jag av smärta oro och olusts känsla. Jag skulle kunna spy där jag ligger, rakt ut som kaskad spy, men det kommer inte något. Jag lägger mig till rätta och blundar jag somnar nog snart.
Jag blir orolig när jag märker att jag tappar fokus även om natten, och att jag inte sover som folk. Jag vet ju vad det kan leda till, jag vill inte dit igen, JAG VILL INTE…. Men lyssna då för fan JAG VILL INTE DIT. Den som kan hjälpa mig är bara jag själv, det vet jag också. Finns inga piller i världen som kommer att få detta att bli bra igen.
Nej det är inte träningsvärk det är sorg. Sorg saknaden av min pappa.
