Skatan i norr

Då var det dags att gå på den andra utvecklingssamtalet för min dotter som går i 7an. Nervöst nää inte ett dugg tills hon säger. – Du mamma det är bäst du laddar plånkoken inför samtalet !!

ÖÖÖÖ what the f….. menar hon , tänkte jag. Ska jag muta läraren eller ?

Jag är av en åsikt att jag erbjuder mina barn pengar för att det gör bra ifrån sig i skolan. Detta började jag med när Therese gick i högstadiet. Hon skulle få 500 kr för varje MVG, och 250 kr för varje VG och G skulle hon bara ha så det skulle hon inte få pengar för. Att jäntan nu gjorde grymt bra ifrån sig i 9an, vilket ledde till att summan blev troligt stor. Nu hade jag tur att (min pappa och mamma) flickornas morfar o mormor, tyckte detta var roligt så de var dem som betalade för Therese betyg.

Jag gjorde då om detta för Linnea, så hon får dock inte lika mycket pengar, men hon får för varje höjt betyg. Det blev 630 kr när hon gick ur 6an.

Jag vet att det låter som muta eller vad man nu vill kalla detta. Men jag tänker såhär, om jag med lite pengar kan locka dem att läsa för att få bra kunskaper och till detta bra betyg. Då har de ett större urval att välja mellan när det är dags för gymnasiet valet och en chans att få göra det dom verkligen vill göra.

Muta eller ej, jag ser det som en liten hjälp att komma fram till sina drömmar och chansen att välja yrke utifrån deras egen vilja och allt med deras egen förtjänst. Kunskap är inte tunga att bära.

Hur i hela friden kan det komma sig att jag byter soppåse slänger den i soptunnan, men dagen efter är den full igen? Jag tar mjölken och ska hälla upp mjölk å så är det slut ? men det var ju full i går ???

Samma sak är det med toapappret, en ny rulle kommer upp på toarullshållaren , nästa dag är den tom ??

Jag måste ju lösa detta mysterium, och frågar då de övriga som bor i vår lägenhet, det vill säga mina barn. Å gissa de har inte en aning vem som fyller soppåsen eller dricker upp mjölken eller äter upp toapappret. Mycket mysko. Dags att sätta upp kamrer i både kylskåpet, toaletten och under diskbänken för om det inte är vi som gör detta , vem är det då ?

Jag berättade detta för min mamma, det skumma var att hon sa att det blev lika hemma när jag och min bror bodde hemma. Och visp när vi flyttade hemifrån så slutade allt detta att ske hemma i huset. Kan det var så att det är ärftligt ? eller har den där någon annan flytta med mig hem ?

Man ska inte grubbla i det förflutna, man ska lämna det bakom sig och gå vidare. Det gör inte framtiden bättre att fundera och älta om och om igen.

Men jag har ont i hjärta varje gång jag ser mina barn i ögonen och hör rösten på dem över besvikelsen de har över sin pappa. Hon fyller 20 år och vill inte att hennes pappa ska fira henne. Hon ska göra sin första tävling i Body fittness i sommar och vill inte ha sin pappa i publiken. Besvikelsen är stor över hur han har valt bort henne, till och med tog nyckeln från henne som går till hans bostad. Orden du får ringa på eller ringa mig om du vill komma och hälsa på.

Vilken pappa säger så till sitt barn ? Jag vet att hon saknar honom, de är ju rätt lika ändå, fast ändå inte. Det har gått sju år nu, jag borde ha gått vidare och det har jag. Jag är idag stolt över mina barn och den hårda väg vi tillsammans har gått. Jag är mig själv igen den tjejen som var glad och pigg är tillbaka.

Men besviken över att den man jag valde att skaffa barn med inte bryr sig om sina barn längre, som jag vet eller tro mig veta efter 20 år tillsammans skulle ha gjort. Barnen blir äldre ja jag vet, men har man satt barn till världen är det ta mig fan vår jävla skyldighet att prioritera dem först… framför fester, nya förhållanden, egna resor utan barnen eller egen tid, för att vårda förhållandet.

Jag undrar när ska han vårda sitt förhållande till sina barn ? Behövs det inte ? är det bara för att de är barn och de kommer att finnas där hela ens liv ?

Nu tror jag att man måste vårda alla förhållanden både till sina föräldrar, sina barn, sina jobbarkompisar, sina chefer, sina husdjur och sina vänner osv. För det är inte en sak av plast eller sten som man har i byrålådan, som man kan lägga ner för att man inte vill eller orkar just nu och sen ta fram dem när man känner sig ledsen eller blivit lämnad.

Förtroende och kärlek tar åratal att bygga upp och förtroende förtjänar man, men det kan raseras på en sekund.

Tänk att lite sol och värme kan göra så mycket på folks humör. Det är ju rena magin. Jag erkänner att jag jobbar bättre när det är sol, jag ler lite mer när det är varm och sol.

Det blir en kraftig ökning av glassförsäljningen och alla tanter och farbröder och unga män och kvinnor som sitter och njuter av solen på alla parkbänkar under lunchtiden. En å annan lite överkokt- kräft-ansikte kan man se… dvs tror att de satt som en pannkaka i stekpannan hela helgen och gav allt för att få lite färg.

Våren är här !! tills det börjar snöa och regna igen.. för det är ju April bara