Skatan i norr

Du är perfekt. Även om du inte ser ut som min dröm man. Jag tror vi är rätt för varandra, passar bra i lag. Varför kan du inte bestämma dig ? Jag börjar bli trött på alla ursäkter, undanflykter och lögner. Du säger att du är rädd, har inte bråttom, trött, mycket att göra, sover dåligt, du behöver tid. Sluta låsas ! Bestäm dig ! Jag vet inte hur länge jag orkar med att pendla mellan hopp och förtvivlan. Jag vet att jag inte är dum. Jag vet att du behöver din egen tid, men du borde veta vid det här laget att jag har ett eget liv. Skulle aldrig binda fast dig eller hindra dig från att vara dig själv och ha dina intressen och egenheter. Så sluta, sluta låsas bestäm dig make up your mind. Hur svårt kan de vara ? Vill jag eller vill jag inte. Det sägs att man kan gå minste om det bästa om man väntar för länge. Även om man är lite osäker på om det är det man vill ha, så kanske man måste chansa någon gång. För hur annars får man veta att man gjort rätt ???

Vad vill du med mig ? Vad vill du ha av mig ? Jag är så himla rädd. Det fanns en tid då jag gav mig helt, struntande i allt. Jag behövde tid att andas och fundera, vad gick fel ? Du är perfekt som du är, det är nog fel på mig. Ge inte upp, var här med mig jag lovar att jag inte kommer göra dig besviken. Jag lovar ! Vi är här nu varva ner, tänk efter, tack för att du "älskar" mig för den jag är, du gör det perfekt. Nu när du gått, får jag somna utan dig varje kväll, jag vet att jag borde klara mig själv. Men jag börjar bli van att ha dig här. Väckarklockan ringer, men jag är vaken jag har legat och tänkt på saken. I flera timmar, i många nätter saknat dig så som jag aldrig riktigt saknat någon Vi kan nästan säga jag är förlorad, men kanske blir saknaden lite förstorad av att jag inte förstår... vad vill du ha av mig ??

När vet man att man ligger på botten ? När vet man att man inte kommer längre ner än såhär? Är det när bråken aldrig tar slut med X:et när det gäller barnen ? Är det när elräkningen är skyhög och du måste dela upp den men kan ändå inte betala den? När kärleken din inte är besvarad ? När kronofogden står och knackar på dörren och vill in och utmäta det du äger ? När du har skulder långt över din inkomst ? När du vet att barnen inte vill vara hos sin pappa , vill bara flytta hem till dig ? När du försöker sälja ditt hus /sommarstuga/bil och du får inga bud ? När du är påväg att bli vräkt från din lägenhet ? När du måste kolla ditt mammografi igen för det ha upptäckt något ? När du varje morgon tänker idag ligger jag kvar, jag orkar inte mer.. Låt mig vara ! När du fått diagnosen diabetes eller någon annan sjukdom ? När din mor eller far dör ? När ditt barn råkar ut för en olycka ? När han du trodde var din kärlek, går bakom ryggen på dig börjar jiddra om en det ena än det andra ? När hårfrissan inte alls klippte och färgade ditt hår så som du visade på bilden du hade med dig ? När du är så trött att du somnar av bara tanken av att blunda i 1 sekund ? När har man nått botten av elände ? När vet man att man ligger still och man inte kommer något längre ner ? När vet man att jag måste kliva upp, i alla fall vända på mig och försöka ställa mig på knä ? Finns det en wodoodocka till alla människor ? Finns det någon som äger dessa och liksom gillar att jävlas och sticka nål på nål på nål i dockan så att varje nålstick känns som ett hugg, som om någon sparkat av en bena och man ligger på marken och kvider. Är det livet orättvisst ? I så fall varför ? Gör inte alla människor sitt bästa, ger kärlek, omtanke, glädje , hjälper varandra, lägger inte alla sina strån i kors för att få något gjort även om det inte gynnar just mig just nu. Ska man inte vara snäll och glädjas åt andras glädje och lycka. Sörja och stötta de andra när det är som jobbigast ? Även om jag ligger ner och känner att nu ja nu kommer jag nog inte längre ner, men du hör en vän behöver dig om bara för en stund, en dag, en natt, vänder man inte då på huvudet sträcker man inte ut sin hand och försöker hjälpa så gott man kan ? Gör man inte så ?? Solen skiner mot den snö som täcker marken.. Undrar vem som hjälper vem idag ? Är det min tur idag ?

Det sägs att var 5e kvinna sällan eller aldrig får en orgasm vid samlag. Jämför man med män så får en ynka % av männen INTE orgasm. När jag läser statistiken sägs det att flest kvinnor svarar att de har lätt att få orgasm.. Hur då undrar jag då ? Det måste då alltså vara på egen hand eller med hjälp av hjälpmedel. Om jag inte vill ha sex och orgasm stup i kvarten då ? , anses jag då vara onaturlig ? När jag hör mina vänninor prata om sex, verkar det som att man ska ha sex för att bla. lösa relationsproblem, skövling av regnskog, förkylning, få köpa den där skit dyra tröjan på stan och till och med lindra skavsår, det känns som så i alla fall. Jag tror jag har träffat mitt livselixir, mitt kompass, min vapenbroder. Han är inte bara min mentala snuttefilt som lindrar mina problem och humör. Vi har samma humor, gillar samma filmer, sova länge, har samma driv och längtan. Jag känner mig som hemma i hans närvaro. Låter stenåldern men det är en skum känsla av ro. Jag är verkligen stolt över vår vänskap. Livet skulle kännas tomt och trist om jag inte hade han runt hörnet. Jag tror vi har valt att vårda vår relation till varandra på ett sätt jag inte lyckats med så bra i mina kärleksaffärer. Jag hoppas att det är det vi gör. Någon sa till mig att i kärlek blir vi barn, i vänskap är vi vuxna. Vad det nu ska betyda. Kan det vara att man står nära och får oss , pratar för mig själv nu känna sig totalt accepterad utan att hota vår exixtens på ett jobbigt sätt som kärlek ofta gör. Vem pratar om olyclig vänskap ? Kärleksrelationer blir ofta mycket passionerade, sårande eller rent av själsligt dränerande. Varför är det så ? Vore det inte skönt om man kunde ha en lika harmonsik relation med sin partner som med sin bästa vän ? Tror inte vår vänskap är helig, som jag tolkar den, utan kanske bara unikt mänsklig. Jag tror om jag träffat denna man när jag var i 20 års åldern har det inte funkat. Jag tror vid en skillmässa lär man sig mycket om sig själv och vad som är viktigt här i livet. Det kanske inte är hur smal man är eller hur vältränad super snyggt utseende man har som räknas. Det kanske är att man har kul ilag, skrattar mår bra tillsammans, få vara sig själv, att det funkar med Gud o alla barnen. Passion är en sak, att relationen funkar i vardagen är en annan. Man går sönder vid en skillmässa men sakta blir man ihoplimmad igen. Jag tror jag gillar saker med patina, lite kantstötta grejer, så en frånskild 3 barns pappa i + 40 års åldern kanske passar mig perfekt. Så jag ska nog ha mina joggingbyxor, osexiga nattlinne, omake upad, barfota, mitt troll hår i en knut MEN överraska någon gång i månaden med skitsnygga underkläder, cocktailklänning och klackeskor, upp sminkad. För vilken kille vill inte se sin kvinnliga vän/ särbo/singbo/ flickvän/fru glamorglammig ibland ????