Skatan i norr

Ja hur mår jag, det kliar som fan på kroppen, humöret går upp o ner, pendlar mellan hopp och förtvivlan känner inte igen mig själv ÄRLIGT. Lite blasé inför julen vilket är ovanligt. Även när det gäller min dotters 8 års kalas. måste baka o fixa inbjudningskort. Om jag säger såhär livet är inte som att springa i ett ekorrhjul just nu mer som om jag ramlar o står på alla fyra, hjulfan går baklänges eller åt sidan men framåt går det fan inte. Men jag är inte bitter nää fan heller, är ju en Skata, så detta fixar jag, men jag är så jävla trött på att blöt om fötterna, osäker, sårbar , trött på obalansen i mitt liv. trött på att alla känslor far hit o dit. trött på att vakna deprimerad, håglös och supertråkigt att umgås med, det blir alldeles för mycket bulla o mjölk o snoriga tröjarmar...å då är det ju inte ens fredag eller lördagskväll.. Helgerna är det sjuresor värre då har flanellpyjamasen åkt på (eller aldrig av) , håret i en stor knut mitt på huvudet, raggsockor, filt och en massa tända ljus för att få lite värme i huset. Där sitter jag i soffan o mular i mig bulla o mjölk, små grinar så att mascaran rinner mellan pattarna på mig. Alla kan inte älska alla men jag ber bara om en. Är det för mycket ??? Mr Big gillade jag för att han var svag och stark på samma gång. Svaghet är vackert när man vågar erkänna den. När man visar någon sin svaghet blir det till styrka. Eller ? Ibland känner jag mig som Sverker Olofsson , ska det vara såhär ? Ska de det ? Varför då? så jo tack jag mår bra.

På väg till jobbet tidigt i ottan minus 18 grader ute, det är nog bara jag och mössen som är vaken, spelades det en Liza Nilsson låt på radion.. Grinar som bara den när jag hör " ta det försiktigt, ta det varsamt, för det är mitt hjärta du håller i din hand. Jahaa det är en sån dag . Fan inte idag igen.

Fick ett mail( okey får ju flera per dag ja ja jag vet ) men detta blev nog något jag bara inte kan motstå att skriva om.. Jag fick nyss reda på att man inte kan räkna med någon sex mellan jul och nyår, för det va visst "mannens säkra period" för då står staken i fönstret, kulorna hänger i julgranen, skinkan på bordet och pungen är tom… Som detta vore någon nyhet i alla fall norr om Dalälven eller okey norr om IKEA. Ska bara be att få informera om att på min sida stan,( hemma på min gatan i stan där bor en gammal dam , å hon .. Nää det är ju jag som bor där ju) är detta inte bara ett problem mellan jul och nyår …. Det gäller även de andra förbannade 51 veckorna … så gnäll INTE… En kollega har dock erkänt att hon också har en period , vid närmare eftertanke som hon skrev, att hennes man har en vecka och att de andra 51 var hennes.. Tips till den frun små blå små blå nå Gud vara med henne så hon inte blir singel … nu är ju den risken mini mini för skulle denna man lämna denna kvinna. ja då blir jag nog fan leb…. Nää det blir jag inte, lika mycket som hon blir singel mer än 1 vecka. Jag har bestämt mig för att byta kaffe sort. Har nu kört med Löfbergs ett bra tag men inte fan får jag oväntat besök som man tycks få när man har Gevila i kaffekoppen. Inte har någon snygg man ramlat ner i min pool vid vatten påfyllning ( nu har jag inte någon pool i och för sig hemma) inte har någon råkat köra rakt in i mitt vardagsrum heller ( tur är väll det när jag nu ska sälja mitt hus). Men chansen finns ju, så har jag bjudit på den sista koppen Löfbergslila kaffe , i alla fall tills jag får ett nytt smakprov av någon ny sort som ska lanseras av min kusin. Förlåt min kära kusin. Förväntan är på topp nu, två nyköpta paket av det röda paket står och väntar i skåpet ovanför spisen, kaffebryggaren är i startgroparna och vill bara brygga på för att sen få se vad som händer. Min egen förväntan är ju på som en högspännings eldning som just fått blixten i sig….. Nu nu nu nu snart blixtar det till Förmodligen blir utslaget mer som dockan i tomtens julfabrik på julafton, när hon ser spindeln som får håret att resa sig rakt upp av skräck. Detta eftersom jag har nyss tagit på mig min pansarutrustning, är jag lite oroligt att jag kommer att bli som en hel stekt gris på grekisk afton festerna på charterresorna till Grekland. Helt genomstekt och förväntan på en smakbit lockar inte när man ser själva ni vet, hela grisen. Vill vi blir lurade ? Någon sa att världen vill bli lurad. Kan det vara så ? Eller är det bara så att en del av oss är mer benägna att grotta ner sig när chansen dyker upp ? Men på bekostnad av vad ?

Älskade vän inte ska du gråta... skratta det gör en gott .. Fast det sägs att man får fina ögon om man gråter… men inte fan har jag märkt det … mina ögon blir svullna och kolsvarta, ser ut som jag varit i världsmästerskap i boxning och jag vann inte om vi säger så. Jag förundras över hur fina vänner jag har. Hur kommer det sig ?. Näää jag är int bitter… nää fan heller vad ä en bal på slottet med ljuv musik, fina kläder, god mat, skratt och dans och en prins??? när man har ett hus att sälja, häng pattar som inte vill stanna kvar i bhn längre , en mage med bristningar och mjuk som bulldeg, även om jag har helig förklara den som en Indiskko.. Hjälper det föga är man ska ta på sig kläder.. Vart lägger man magen? under ? Innanför ? Eller ovanför ? Klädesplagget ??? Har alla världens tjejer ramlat ner från himlen samma dag och jag råkar ligga under och kvävas, försöker ta mig upp men då kommer det fler kvinnfolk och ramlar ner som någon jävla orkanen "döda Ingela" om du är hypokondrisk och får känning för att vomera tycker jag att vi gör det ilag,, varsin hink o varsin toa så har vi i alla fall sällskap under tiden..

Och just nu går det jävligt fort utför.. Även om jag håller i mig för allt vad jag är värd, jag vill inte ramla ur vagnen. Men det känns som jag inte orkar hålla emot mer snart. Men fan jag vill ju åka klart .. Viljan kan försätta berg har min farmor sagt. jag vill, jag vill, jag vill vill vill Mr Big var visst inte min Mr Big. Visst är det surt att få veta, även om inget är sagt och lovat, mer gått på känslan av att det finns mer känslor än vänskap där. Hur tänker jag nu ?? Som tjej tror jag vi analyserar mycket i det som sägs och när det liksom blir bekräftat att det inte blir han/hon och jag.. Börjar hjärnan att bearbeta detta på ett konstigt sätt.. Men han sa ju så då ? Och varför gjorde han de ? Varför ville han det då ? En massa varför varför poppar upp som isglassen popup, när man klämt den varm länge nog kommer sakta upp och tar aldrig slut Så nu är det bestämt vad ni än säger .. Jag ska nu bli nunna, byte lösen ord på fredag också gissa till vad, nunna år 11. så nu vet ni det också i fall ni vill komma åt min dator.. jag har givit upp orkar inte slösa med mina snälla, underbara , omtänksamma, roliga,sjuka humor, härliga skratt, lättsamhet, rolig att vara med, helt fantastiska människa, inte uppskattad av min vänner på rätt sätt, lovar att finns här för dig i all oändlighet, bara att ringa så hjälper jag dig, den mest perfekta kvinnan i världen känslor mer. (om jag nu är så jävla perfekt vad är då felet ??? ) Jag tar inte en kula till och får en smula tillbaka, jag har givit det allt och får inte något tillbaks känns det som. Nu har jag börjat klä mig i bullet proff kläder. Jag kommer att gå som jag skitit på mig i den rustningen, den ska vara stor, otymplig, svår att kom in mellan springorna. Jag kommer inte behöva inte platta håret mer för det lär bli både fett o platt av den enormt stora typ dykarhjälmen utan durchsichtig, see through glas... även smink behövs inte mer, inga nya kläder bara en dusch någon gång i veckan, för att rustningen inte ska börja lukta. Problemet är att hur ska jag kunna äta hmmm tror att det går att öppna själva glaset på hjälmen så svälta ihjäl lär jag inte göra .. åå gissa om det känns jätte skönt att veta ..jag kommer att överleva Känns som jag sett lite för mycket sex in the city program. Det är ju i och för sig bra om det är lite av sex in the city liv även i mitt då. För Mr Big tog ju sitt förnuft till fånga efter ett tag och insåg att han missat en del av själva livet utan Carrie. Kärlek vid första ögonkastet tror jag inte på, utan jag tror på att man blir attraherad av någon, lämnar in en intresseanmälan, och därifrån växer känslor till något hållbart. Om inte nyfikenheten på att lära känna denna människa växer, bör man känna det rätt snabbt och tar då tillbaka sin intresseanmälan. Inte ge sken av att de växer och växer och sen från ingenstans avslå ansökan eller tänker jag fel här ??? Livet bör gå ut på att må bra, ha vänner runt om sig som bryr sig om varandra, familj som man värnar om, mycket skratt, ärlighet, tårar ibland av lycka och av sorg, lite små tjafs och härliga stunder i soffan av att bara vara den man är med den man tycker om. Det gör liksom inte något om man snarkar på natten, släpper en smygfis i soffan som luktar i hela huset, att man kommer hem sur från jobbet och vill inte laga mat, utan kokar nudlar eller köpt risgrynsgröt på tub till middag. Eller ????

Och män mot kvinnor… alla tror jag att vi har en Mr Big som tjej, en önskeprins och självklart har män en egen Julia Roberts drömkvinna. Att man sen inte får sin dröm upp fylld, ja om man inte hittar en ande i en lampa då och får tre önskningar vilket i dagsläge inte lär vara aktuellt. Tror att vi tjejer faller så lätt, man kanske inte ser utseende hela tiden utan mer människan bakom. I alla fall gör jag det. Jag vet med mig att jag har en mur runt om mig och avger signaler att kommer du hit biter jag huvudet av dig så håll dig på avstånd. Jag kanske måste släpp in, ge mer av mig själv redan på en gång. Men det är sååååå svårt. Sen har vi lätt att bli sura .. Huuua, som sura godisar fast på flera olika sätt blir vi sura också. Text vi vill att mannen ska ringa och vi väntar och väntar och väntar, ju längre in på dagen den går och han inte har ringt blir vi surare o surare. Varje gång det ringer i väskan tar vi upp telefon och det liksom pirrar ikroppen tills vi ser vem det är .. Jaahaha det är mamma som ringer, nästa gång samma känsla .. Jaa mamma igen, sen en kompis , sen våra barn eller vårt x, när vi efter några besvikna upptag ur väskan av vår mobiltelefon äntligen ser att det är HAN som ringer…. JAAA då svarar vi inte. Nää hää jasså nu passar det att ringa, NU ska han få VÄNTA, tänker vi surt och lägger telefon på bordet eller tillbaka till handväskan. Om han sen inte pratar in något meddelande blir vi sura igen… Ett eller flera missade samtal spelar roll på vår surhetsgrad också. När vi sen ringer upp när han har ringt två tre gånger. Låsas vi som vi är världens gladaste tjej och har inte sett eller hört att han ringt, har ju så mycket att göra. Allt bara för att vi inte ska låta dem tro att vi är så lättillgängliga.. Fast i grund och botten vill vi bara skriker YES YES YES ÄNTLIGEN Om man lär känna någon och börjar få intresse för mannen/kvinnan i fråga, tror jag att man ger sig hän och ger allt… å då känns det som att man tar en kula för någon och får en smula tillbaka när det inte går som man vill. Inte för att vi vill att det ska gå fort, för bråttom har vi inte, men tror att vi vill ha mer och gärna mer av det man inte kan få. Tror inte att män och kvinnor orkar bjuda på känslor, leende och skratt hela tiden om det visar sig att det inte är besvarat. I bland måste man dra sig tillbaka och slicka sina sår. Varje gång man gör det slocknar en bit av lågan. Frågan är hur stor och hur många lågor finns det inom oss ?? Kan det slockna helt ? Ligger det och glöder för att en vacker dag blossa upp och bli värsta brasan igen ??